Januari kan för många vara den månad på året då det är som svårast att få ekonomin att gå ihop efter allt firande i jul och nyår. Till Frälsningsarmén kommer hjälpsökande under hela året men i vissa verksamheter är det mer påtagligt att de som kommer har det extra tufft just i januari.
De som framförallt behöver hjälp i januari är barnfamiljer, och det handlar främst om ekonomisk hjälp som matkassar.
– Många drar på sig räkningar kring julen ända in i februari/mars, säger Susanne Åsbogård, föreståndare för kårens sociala arbete i Alingsås. – Även en hel del av dem som får ekonomin att gå ihop har ingenting över efter nyår, fortsätter hon.
Jullovet innebär högre kostnader för mat
Edvard Björnvinge, föreståndare för kårens sociala arbete i Jönköping, påpekar att han och kollegorna får in fler förfrågningar om matkassar i just januari. Till Akalla kvinnocenter kommer många flyktingkvinnor för gemenskap och för att lära sig svenska och om vårt samhälle. Där har man ingen extra stor utdelning till julen utan hjälpen ser ungefär likadan ut året runt, även om januari utmärker sig något. När någon söker ekonomisk hjälp inleder man alltid med ett samtal.
– Vi får fler samtal i januari. Om man har barn så går de inte i skolan kring jul och nyår och då måste man köpa mer mat. Även de som inte har något vill ha det extra mysigt under julen och kunna köpa julklappar. Och en gran för 200 kronor är ju ganska mycket pengar, säger Jenny Alm, föreståndare.
Långsiktig hjälp viktigast
Ywonne Eklund, metodstödjare för kårens sociala arbete, nämner dock att Frälsningsarméns primära uppgift inte är att ge människor en matkasse eller presentkort ett par gånger per år. När maten är slut är läget då ofta densamma som innan och den kortsiktiga hjälpen håller dessa personer kvar i samma situation.
– Vi vill hjälpa dem ur utsattheten långsiktigt genom att ge kurativt stöd och på vissa håll erbjuds kurser i vardagsekonomi, hur man lägger upp en budget och hur man handlar billigt, säger hon.
”Vi försöker få personen att börja tro på sig själv”
Hon nämner att det är viktigt att förebygga att människor hamnar hos Kronofogden eller att de blir av med sina lägenheter. En del vet inte vilka rättigheter de har, vilka bidrag och fondmedel de kan söka, vissa har en bristfällig kommunikation med kontaktpersonen på Socialtjänsten och andra har svårigheter med språket.
– Ibland orkar man inte ta tag i sin situation och då kan vi ge samtalsstöd så att personen börjar tro på sig själv, kan ta tag i det hela och få ordning på saker och ting, säger Ywonne Eklund.
Texten är en förenklad version. Du kan läsa den i sin helhet här.
