Allt fler ensamstående mammor blir hemlösa.

Andelen kvinnor som lever i hemlöshet ökar visar en kartläggning som Stockholms Stad har genomfört. Frälsningsarmén i sin tur rapporterar att antalet kvinnor som söker hjälp på Frälsningsarméns Sociala center i Stockholm har ökat.

Frälsningsarméns sociala center i Stockholm har tusentals besök i månaden. I snitt kommer 20 kvinnor om dagen till centret. Det rör sig bland annat om kvinnor som inte får bostad efter att ha varit på behandlingshem. Men samtidigt så kan man se en minskning av hemlöshet i gruppen hemlösa där orsaken är missbruk och svår psykisk sjukdom, den här gruppen får oftare vård och hjälp. Istället växer en helt annan grupp hemlösa fram.

En ny typ av hemlösa

Organisationer som arbetar med hemlösa ser tydligt hur en grupp med kvinnor, barnfamiljer och pensionerär i ekonomisk utsatthet växer fram. Där inkomsten inte räcker till ett boende, och hamnar man i en skuldfälla så kan det vara svårt att ta sig ur.  I sitt arbete möter Frälsningsarmén också våldsutsatta kvinnor som tvingas flytta med sina barn till olika typer av vandrarhem och sociala boenden för både kvinnor och män när de ska lämna ett skyddat boende, ensamstående kvinnor med barn som tvingas bo på som inneboende under osäkra förhållanden och personer som just fått uppehållstillstånd som har svårt att påbörja en integrering i det svenska samhället.

Bostadsmarknaden en del av problemet

Kartläggningen av Stockholms stad nämner den så kallade strukturella hemlösheten. I en artikel av tidningen Mitt i nämner man just i Stockholm den kraschade bostadsmarknaden som ett strukturellt problem och orsak till den ökande hemlösheten.

– Vi ser samma sak, att problemen på bostadsmarknaden gör att människor snabbt hamnar i svårigheter när till exempel betalningsanmärkningar uppstår. De vi möter har i princip inte tillgång till den öppna bostadsmarknaden utan är hänvisade till olika kortsiktiga lösningar, säger Per-Uno Åslund, metodstöd för hemlöshetsfrågan på Frälsningsarmén.

Bostadsbristen drabbar barnen

Bostadsbristen är en katastrof som främst drabbar de människor som har det sämst ställt och står längst från arbetsmarknad och etablering i samhället. Dessa riskerar att slås ut och har svårt att komma tillbaka till arbete och försörjning.

”Otrygghet kan också leda till missbruk och kriminalitet”

– Vad värre är att det också drabbar barnen, som utsätts för att leva i otrygghet och under osäkra bostadsförhållanden. Många får svårt att klara skolan och riskerar därmed att hamna i samma utsatthet som föräldrarna när de blir vuxna. Denna otrygghet kan också leda till missbruk och kriminalitet, säger Carolina Nilsson, metodstöd för integrations- och kvinnofrågor på Frälsningsarmén.

Artikeln är kortad och till viss del anpassad. Hela artikeln kan läsas här. 

Myrornas överskott går till Frälsningsarméns hela sociala arbete

Myrornas överskott är en viktig del av Frälsningsarméns finansiering av det sociala arbetet. Vårt överskott går till Frälsningsarmén varje år och är öronmärkta för sociala projekt. Ju mer pengar de har för det sociala arbetet, ju snabbare och enklare kan man möta upp nya och akuta behov i samhället, samtidigt som det är viktigt att ha en stadig och stabil försörjning för långsiktig verksamhet.

Såhär såg hemlösheten ut 2017

1. Akut hemlöshet

De som vistas på akutboende, härbärge, jourboende eller skyddat boende. Dit räknas även de som sover i exempelvis offentliga lokaler, trappuppgångar, tält, parker eller andra utomhusmiljöer. År 2017 befann sig omkring 5900 personer i den situationen. Många levde i missbruk och/eller var utlandsfödda och en stor del av dem hade barn under 18 år.

2. Institutionsvistelse och stödboende

Personer som befinner sig på kriminalvårdsanstalt, HVB-hem, familjehem, SiS-institution; Statens institutionsstyrelse som bedriver tvångsvård, eller stödboende och som ska flytta inom tre månader utan att ha en egen bostad ordnad.  4899 personer befann sig år 2017 i denna situation, också främst män med missbruksproblem och/eller psykisk ohälsa.

3. Långsiktiga boendelösningar

Omkring 16 000 personer hade en försökslägenhet, träningslägenhet, socialt eller kommunalt kontrakt då personen inte hade tillgång till ordinarie bostadsmarknad. Bland dem fanns många familjer och utrikesfödda. Missbruk var mindre vanligt.

4. Eget ordnat kortsiktigt boende

5 726 personer bodde tillfälligt och kontraktslöst hos bekanta eller hade ett inneboende- eller andrahandskontrakt som är kortare än tre månader. Många var unga, led av konflikter inom familjen och/eller hade missbruksproblem.