ALLMÄNT

Vad är Myrorna?
Myrorna är en affärsdrivande organisation som sysslar med återanvändning. Myrorna är också en värdestyrd organisation. Det innebär att vi tror på att kunna bidra till en positiv samhällsförändring. Uppdraget för Myrorna är att skapa ett ekonomiskt överskott till Frälsningsarméns sociala arbete. Detta sker genom att samla in gåvor från privatpersoner och företag och sälja dessa i våra 30 butiker runt om i Sverige, s.k. secondhandverksamhet. Utöver detta finns två andra viktiga mål: att erbjuda arbetsträning för personer som står utanför arbetsmarknaden och att minska resursåtgången i samhället genom aktiva återanvändningsinsatser.

Vad är Frälsningsarmén?
Frälsningsarmén är ett internationellt kristet trossamfund, som kännetecknas av ett starkt socialt engagemang och arbete för dem som har det svårt i samhället, oavsett om det är hemlösa barn i Brasilien, funktionshindrade i Indien eller missbrukare i Sverige.

Myrorna är en del av Frälsningsarmén men är funktionsmässigt skilda från dem. Myrornas uppdrag kommer från Frälsningsarmén, som också utser styrelse och utarbetar och godkänner övergripande visioner, strategier och mål.

Vad används överskottet från Myrornas verksamhet till?
Överskottet från Myrornas verksamhet går till Frälsningsarméns sociala verksamhet. För 2009 var överskottet 35 miljoner kronor.  Under 2010 kommer 2009 års överskott användas inom följande verksamheter:

Kurön, en ö i Mälaren - behandlingshem för människor med missbruksproblem
Nylösegården, Göteborg – stödboende för män med missbruksproblem
Sociala centret på Bergsundsstrand, Stockholm – öppenvårdscenter som bedriver arbete bland hemlösa och missbrukare
Locus, Stockholm - stödboende för socialt utsatta ungdomar
Sundsgården, Ekerö - skol- och behandlingshem för socialt utsatta tonårspojkar
Vårsol, Jönköping - familjecenter för familjer med sociala behov
Öppenvårdscenter på 15 platser i landet. Här möter vi människor som behöver hjälp av olika slag. Det kan t.ex. vara akut ekonomiskt stöd, samtalsstöd, ledsagning eller hembesök.
Centret i Akalla - arbete bland invandrarfamiljer, främst kvinnor och barn
15 kårer i landet som bedriver olika typer av sociala verksamheter riktade mot människor i utsatta grupper. Det kan t.ex. vara akut ekonomiskt stöd, samtalsstöd, ledsagning, hembesök eller dagverksamhet.

Läs mer på: Hur ser Frälsningsarméns sociala arbete ut?

Är mångfald en prioriterad fråga för Myrorna?
Inom Myrorna är mångfald bland medarbetare något vi strävar efter, och vi behandlar alla lika oavsett kön, sexuell läggning, religion, etnisk tillhörighet eller funktionshinder. Alla anställda har, utan åtskillnad, samma möjligheter till arbete, karriär och annan utveckling inom Myrorna.

Hela Myrornas överskott går till Frälsningsarméns sociala arbete och inom det sociala arbetet behandlas alla lika, oavsett kön, sexuell läggning, religion, etnisk tillhörighet eller funktionshinder.

SOCIAL NYTTA

Hur ser Frälsningsarméns sociala arbete ut?
Frälsningsarmén har flera boenden för vård, stöd och behandling av olika slag. Det finns boende för barn, ungdomar, familjer, kvinnor, missbrukare och hemlösa. På dessa boenden kan kommunerna köpa platser. Efterfrågan från kommunerna är inte konstant, vilket gör att det inte alltid finns finansiering för hela driften. Här spelar en del av pengarna från Myrorna en stor roll. Tack vare dem kan Frälsningsarmén, i tider av lägre beläggning, garantera att verksamheten fortsätter, något som gör att klienterna kan känna sig trygga.

En stor del av Frälsningsarméns sociala verksamhet är så kallad öppen verksamhet som aldrig kan räkna med några egna intäkter och är helt beroende av externa gåvor och insamlingar från exempelvis Myrorna. Exempel på sådan verksamhet är dagcenter för hemlösa, missbrukare och andra grupper med ett behov.

Det tar tid att utveckla nya verksamhetsformer och även om avsikten är att de ska bli självbärande så kan det ta tid innan det går ihop sig ekonomiskt. Myrornas pengar ger här en stabil och trygg ekonomisk grund att stå på den första tiden. Läs mer på: www.fralsningsarmen.se.

Hur ser Myrornas uppdrag att erbjuda arbetsträning ut?
Varje år tar Myrorna emot ungefär 1500 personer i någon form av arbetsträning. Det kan vara språkträning, rehabilitering, arbetsutvärdering eller andra insatser för människor som står utanför arbetsmarknaden. Detta syftar till
  
att de personer som kommer till Myrorna i arbetsträning/rehabilitering/ arbetsutvärdering skall bli stärkta i målet att nå egen försörjning.

att de som kommer till Myrorna får personlig utveckling genom meningsfulla uppgifter, stöd och ansvar, samtidigt som de bidrar till Myrornas verksamhet till förmån för Frälsningsarméns sociala arbete.

att den samarbetspartner som erbjuder plats hos Myrorna (t.ex. Arbetsförmedlingen eller kommunen) skall få ett meningsfullt och tydligt resultat. Det innebär att personen ges en god utvärdering/arbetsträning/rehabilitering och att resultatet förmedlas till inblandade parter.

Myrorna har en tydlig metodik och struktur för hur människor som arbetstränar på bästa sätt skall utvecklas mot målet att nå egen försörjning. Denna metodik är väl förankrad och används genomgående i Myrornas arbete. Metodiken bygger på att alla människor bemöts utifrån sina individuella behov och förutsättningar.

Våra samarbetspartners, som t.ex. vissa kommuner, mäter effektiviteten av vår insats. Där ser vi väldigt goda resultat, många går vidare till arbete eller utbildning efter en tid hos Myrorna. Tyvärr finns ingen samlad statistik i Sverige för effekter av olika arbetsmarknadsåtgärder. Vår ambition är att vara en av de aktörer som ger bäst resultat för att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet.

Hur ser Myrornas insats för att minska resursåtgången i samhället ut?
Se under rubriken ”miljönytta”, nedan.

MILJÖNYTTA

Vad är det för skillnad mellan återanvändning och återvinning?
Återanvändning och återvinning är två begrepp som ofta förväxlas. Återanvändning innebär att produkter samlas in, säljs och används en andra (eller tredje) gång. Återvinning betyder att produkter samlas in och omvandlas till material för nya produkter. Mjölkkartonger kan exempelvis återvinnas, genom att materialet bryts ner och används till nya förpackningar. T.ex. möbler och kläder kan däremot återanvändas genom att säljas en gång till.

Återvinning eller återanvändning – vad är bäst för miljön?
Ur miljösynpunkt är återanvändning så gott som alltid att föredra.  Det beror på att resursanvändningen vid återanvändning är mycket mindre i jämförelse med resursanvändningen vid återvinning. Enligt EU:s avfallshierarki prioriteras återanvändning före återvinning.

Vilka är de största miljövinsterna med återanvändning?
Ur Myrornas perspektiv är återanvändning ett sätt att använda våra resurser på ett klokare och mer miljövänligt sätt. Produktion av nya varor kräver resurser som vatten, energi och metaller. Dessutom har produktionen ofta en negativ påverkan på miljön t.ex. i form av kemikalier som sprids. Ur vårt perspektiv är det självklart att sträva mot att så många produkter som möjligt kan säljas och användas flera gånger. En andrahandsmarknad skapar dessutom både affärs- och arbetsmöjligheter i såväl Sverige som utomlands.

Hur mycket energi kan sparas genom återanvändning?
En livscykelanalys av Frälsningsarméns secondhandverksamhet i Storbritannien visar tydligt att insamling och försäljning av textilier ger en kraftig besparing av energi jämfört med att köpa textilier gjorda av nyproducerat material. Analysen visar att återanvändning av textil kräver 1-3 % energi jämfört med textilproduktion av råmaterial.

Kan vi återanvända mera?
Under ett år slänger varje svensk ungefär 514 kilo avfall. En brittisk studie (2009) visar att uppskattningsvis 4 % av hushållsavfallet är textilier. Av denna mängd är ungefär 40 % av sådan kvalité att det kan återanvändas. Om vi utgår från det brittiska underlaget skulle det innebära att varje svensk slänger ungefär 20 kg textil varje år samt att 8 kg av dessa är möjliga att återanvända.
Myrornas bedömning är att återanvändningen skulle kunna öka genom ett förstärkt system för insamling.

Hur resurssmart är secondhand?
Ju mer vi återanvänder desto klokare tar vi hand om jordens resurser. Genom att köpa återanvänt istället för nytt sparas stora mängder resurser, så som vatten, kemikalier och energi. Exempelvis förbrukar tillverkning av ett kg bomull mellan 10 000 och 17 000 liter vatten samt ett kg bekämpningsmedel. Vid produktion av ett kg bomull krävs ungefär ett kg bekämpningsmedel.

Myrornas totala insamling av 10 000 ton textilier per år motsvarar en besparing på:

• 100 miljarder liter vatten jämfört med om samma textil hade nyproducerats. Det motsvarar minst tre dagars vattenkonsumtion för den miljard människor i världen som idag lever utan säker tillgång till rent vatten.

• 230 000 ton koldioxid jämfört med om samma textil hade nyproducerats. Denna besparing motsvarar ett årligt utsläpp från 88 000 personbilar (beräknat på utsläpp från nyproducerad bil som kört 1 500 mil under ett år).

• 20 000 ton kemikalier jämfört med om samma textil hade nyproducerats.

Är det möjligt att värdera nyttan av secondhand i pengar?
Ja, det är möjligt att uppskatta värdet av återanvändning i pengar genom teoretiska metoder, s.k. Cost and Benefit-analys. Genom att sätta ett penningvärde på den minskade resursbelastning och de sociala insatser vår verksamhet bidrar till hoppas vi kunna öka medvetenhet kring betydelsen av återanvändning.

En studie har genomförts av Myrornas tidigare vd Johan Oljeqvist och kvalitetssäkrats av Svenska Miljöinstitutet 2008. En uppdatering av studien visar att Myrornas verksamhet har en nyttofaktor 6,5. För dig som konsument innebär det att varje satsad hundralapp hos Myrorna ger samhällsnytta för 650 kronor.

För samhället innebär detta att Myrornas verksamhet ger nytta värd en dryg miljard kronor per år. Denna nytta består av minskad belastning av vår miljö, möjligheten för människor att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden samt en finansiering av Frälsningsarméns sociala verksamhet. Samhället tjänar alltså pengar på att du återanvänder.

Är Myrorna emot nyhandel?
Nej, Myrorna ser all handel som en förutsättning för utveckling. Det är också en förutsättning för en andrahandsmarknad. Däremot anser vi att vi måste ta större ansvar för de resurser vi förbrukar, att utveckla marknaden för återanvändning är ett mycket viktigt område för en hållbar framtid.

Lever Myrorna som ni lär?
Ja, vi köper i möjligaste mån återanvända produkter, t.ex. butiks- och kontorsinredning. Dessutom köper vi miljömärkt och Rättvisemärkt i så stor utsträckning som möjligt.

GÅVOR OCH BUTIKER
Hur gör jag om jag vill skänka gåvor till Myrorna?
Läs mer under rubriken ”Gåvor” i menyn eller kontakta närmaste butik.

Kan jag lita på att min gåva förvaltas på bästa sätt?
Myrorna arbetar efter affärsmässiga principer och följer därför en god redovisningssed. Det innebär att vi väl följer en redovisning enligt de riktlinjer för etisk och professionell insamling, som är formulerade av FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Frälsningsarmén har dessutom godkänts som 90-kontoinnehavare av Svensk Insamlingskontroll.
Myrorna för noggrann statistik över sin insamling och försäljning. Vår främsta uppgift är att säkerställa att alla gåvor genererar så stort överskott till Frälsningsarméns sociala verksamhet som möjligt.
Läs mer på: www.frii.se.

Varför ser Myrornas butikssortiment ut som det gör?
Myrorna är den största aktören i Sverige inom secondhand. Vi får uppskattningsvis 40 miljoner artiklar per år. Vårt ansvar är att förvalta dessa på bästa sätt. Genom att ta emot stora volymer lyckas vi skapa stor samhällsnytta. Våra butiker avspeglar den mångfald som finns bland dessa gåvor. Hos oss erbjuds därför kunden att hitta något unikt och personligt som bidrar till miljömässiga och sociala vinster.

Varför tar Myrorna inte emot alla gåvor?
Myrornas uppdrag är att genom insamling och försäljning av produkter skapa ett överskott till Frälsningsarméns sociala verksamhet. Vi bedriver vår verksamhet under marknadsmässiga principer. Det innebär att det måste finnas en efterfrågan för de varor vi säljer i våra 30 butiker. Vi gör regelbundna kundanalyser och vet därmed vilka varor som konsumenter är intresserade av.
För att skapa en kostnadseffektiv insamling, som värnar om miljön, måste tacka nej till de gåvor som inte går att sälja. Då hänvisar vi istället kunden till att lämna produkten direkt hos en återvinningscentral.

Hur stor del av insamlade gåvor slängs?
Ungefär 10 % av de textila gåvor som samlas in går till förbränning eller deponering. Det beror på att gåvorna inte är i sådant skick att de går att sälja. En viss del av detta används som industritrasor.

Vad händer med insamlade kläder?
Myrorna samlar först och främst in kläder för att sälja i Myrornas butiker och alla kläder som går att sälja i Sverige sorteras ut till försäljning. Det som är oanvändbart sorteras bort. Efter att Myrorna sorterat ut till egna butiker samt avfall, finns fortfarande ca 60-70 % kvar av de kläder som skänkts. Av mode- eller slitageskäl finns ingen efterfrågan för dessa kläder i Sverige. Det är dock användbara kläder och de säljs därför på export. Exporten säljs på en världsmarknad för begagnade kläder för ca 50 öre-1 krona per plagg. Myrornas insamlingskostnader för kläderna är högre än så, men exporten ger en viss kostnadstäckning. Framförallt ser vi dock en social och miljömässig vinst i exporten genom att produkterna kan komma till användning en andra gång

Myrorna säljer också en del av kläderna utan att sortera först. Det sker dels för att gåvomängden varierar under året, dels för att Myrorna får gåvor på några orter där det inte finns möjlighet att sortera. Myrorna har etiska regler som styr försäljningen och anser att kläderna gör betydligt större nytta som handelsvara än som sopor. Både av miljöskäl och sociala skäl är det betydligt bättre att sälja kläderna än att slänga dem eller skänka dem. Försäljningen skapar tusentals jobb i länder med fattiga människor och ger människor med extremt lite pengar möjlighet att ändå kunna klä sig. Samtidigt innebär det mycket stora miljövinster.

Myrorna har också stående erbjudande om kläder till härbärgen och till hemlösa, vid katastrofer och dylikt, men behoven där är små i förhållande till de stora volymer Myrorna samlar in.

Förstör inte Myrornas export textilindustrin i de länder kläderna exporteras till?
Myrornas export skapar uppehälle och försörjning åt tusentals människor, som är bland världens mest utsatta. Exporten ger också miljoner människor, som annars kanske inte skulle ha råd med kläder, möjlighet att klä sig. Det finns studier som visar att klädexporten har negativ inverkan på vissa utvecklingsländers inhemska textilproduktion, och det finns också studier som visar på exportens positiva inverkan på den lokala jobbtillväxten i utvecklingsländerna. Myrorna bedömer att både de sociala och miljömässiga fördelarna med exporten vida överstiger nackdelarna. Fullt användbara kläder skall inte kastas eller malas ner, de skall användas av människor som inte har råd att köpa nya kläder. Myrorna har etiska regler som reglerar försäljningen. De företag som köper kläder granskas, och Myrorna vet vilka länder de i sin tur eventuellt säljer till. Huvuddelen av Myrornas export går till länder där det inte finns någon stor kritik om att inhemsk textilindustri drabbas negativt.

Varför tar Myrorna emot päls?
Myrorna tar emot och förvaltar alla de gåvor vi bedömer som säljbara. Givaren ger gåvor med syfte att skapa ett överskott till Frälsningsarméns sociala verksamhet. Därför tar vi emot och säljer päls i våra butiker.
Däremot säljer vi inte pälsar från utrotningshotade arter som leopard eller gepard. Vi har ett samarbetsavtal med Naturhistoriska Riksmuseet som tar emot och avgör om dessa pälsar ska användas till utställningar eller forskning eller om de ska destrueras.